Hälsingebocken.
Hälsinglands provinsvapen har följande bakgrund enligt Fr Winblad von Walter i boken Helsingeminnen från år 1910.
Där Funsta by i Forsa socken nu ligger, bodde i slutet av 800-talet en stor hövding som hette Fune.
Fune var en mäkta rik man som ägde stora ägor och var dessutom känd för sin stora styrka och klokhet.
En julhelg inbjöd han hövdingarna Sikbjörn och Hvitulf med sina skeppslag till gästabud. Sikbjörn kom från Aril, nuvarande Norrala och Söderala, och Hvitulf från Nordanstigen, bygden efter vägarna genom Medelpad och Ångermanland.
Under gästabudet föreslog Fune att de skulle slå ihop sina skeppslag och tillsammans segla söderut för att vinna ära och rikedom. Hans förslag mottogs med stor glädje av alla kämparna.
När vårisen hade brutit upp seglade skeppslagen söderut och nådde, efter många strider, Niarwa (Gibraltar) sund.
Där mötte de den Grekiska flottan. Fune tog befälet över de svenska båtarna, lät dem segla upp med långsidorna mot varandra varefter de bundos samman. Under en lång och häftig strid som följde nedgjordes grekerna till sista man.
De grekiska båtarna plundrades och därvid tog svenskarna det grekiska mastmärket som fanns på varje masttopp, en på bakbenen stående bock. Denna bock var på den tiden en sinnebild av det grekiska riket och på samma gång en sinnebild av solen och alla starka kämpars bild.
Dessa svenska vikingar blev så småningom kristna och hörde bibeln bl a förkunna att tre djur äro ståtliga i språnget, nämligen lejonet, hästen och bocken. (Ordspråksboken 30 kap 29).
Det grekiska skeppsmärket kom då åter till heder och blev därefter hälsinge provinsvapen därmed symboliserande Hälsingens styrka och mod.